På svenska

LedareVi behöver effektivare metoder

17.5.2024
Henna Virtomaa. (Kuva: Juha Korhonen)

En gång hade jag låtit bli att förbereda mig för häxorna och trollen som hälsar på under påsken. Av principiella skäl får man inte karameller i vårt hus. I år tog jag fram påsar med xylitoltuggummi. Jag blev ju förstås genast tillfrågad om jag tänkte ge barnen sådant. Till min stora glädje fick jag många spontana kommentarer av barnen: ”oj då, får jag faktiskt en hel påse?”

Många av de centrala principerna i välfärdssamhället uppstod under 1970-talet. Enligt folkhälsolagen skulle kommunerna ordna tandvård för barnen. Tyngdpunkten låg i vården av barn och unga, och i hälsofostran. Man skapade profylaxprogram och ”upplysningsmaterial”, och man började tillverka xylitol industriellt. Man gjorde till och med musik för barn som handlade om munhälsan, som t.ex. M. A. Numminens sånger Hampaiden puhdistus och Syö karkkia vain karkkipäivänä (på svenska ungefär Borsta tänderna rena och Ät godis bara på godisdagen).

Godis är tyvärr inte nu längre något man köper bara på godisdagen eller under en viss säsong. Utbudet i affärerna har vuxit till ofattbara mängder hyllmeter. Vem bär ansvaret för det? Barn litar på att vuxna vet bäst, och när vi vuxna accepterar det, anser barnen att allt är i sin ordning.

Regeringen fattade vid budgetförhandlingarna beslut om att höja den allmänna mervärdesskatten från 24 procent till 25,5 procent. Förändringen ska träda i kraft ännu detta år. Den lägre skattenivån, 14 procent, som gäller livsmedel och t.ex. restauranger, ändrar man inte. Mervärdesskatten på sötsaker höjs från 14 % till 25,5 %. Man motiverar höjningen av skatten på sötsaker, läsk och tobaksprodukter med effekten både på folkhälsan och på ekonomin. När det gäller xylitol kan beslutet vara problematiskt, och det kan visa sig ha en motsatt effekt. Antagligen är det inte ännu heller möjligt enligt Europeiska kommissionens tolkning att lämna xylitol utanför skattehöjningen. Tandläkarförbundet har lobbat aktivt för en höjning av sockerskatten, och vi tycker inte det är ändamålsenligt att lämna kex och glass kvar i kategorin som har 14 % skatt.

Övervikt bland barn och unga är ett globalt problem. Orsakerna är många, och en av dem är att man äter godis och dricker läsk t.o.m. dagligen. Diabetes av typ 2 ökar snabbare bland 25-åringar i Finland än någon annanstans, enligt undersökningen Global Burden of Disease, där man undersökt länder i Västeuropa. Vi behöver nya, effektivare sätt att förhindra och behandla övervikt och fetma bland unga, och för att få dem att motionera mera.

Som så många andra viktiga inhemska beslut har också detta en europeisk aspekt. Lagen om en förändring av skatten på läskedrycker, som Finlands riksdag redan har godkänt, träder i kraft om Europeiska kommissionen konstaterar att den följer EU:s regelverk om statsstöd. Kommissionens verksamhet övervakas av EU-parlamentet. Det som EU-parlamentet har stadgat i form av direktiv förpliktar också Finland i vår egenskap av medlemsland. Vi kan påverka framtiden när det blir EU-val, den 6 – 9 juni i år.
Tandläkarförbundet firar 100-årsjubileum och arbetar konsekvent för munnens bästa. I EU-valet kan vi påverka, och vi vill uppmuntra alla att delta med sin röst.

Henna Virtomaa
Tandläkarförbundets verksamhetsledare

Lue myös
Etsitkö näitä?