Det har skett en klar förändring av den medicinska forskningens finansiering. De tillgängliga resurserna för klinisk forskning har minskat klart de senaste tio åren, och finansieringen av grundforskningen har i motsvarande mån ökat.
Inom det odontologiska fältet betyder detta att nätverkens betydelse betonas, liksom också att betydelsen av finansieringskanaler utanför universiteten, och speciellt stiftelser, ökar.
Finska staten är den mest betydelsefulla finansiären av medicinsk forskning. De statliga medlen kanaliseras direkt till universitetens budgeter. Dessutom beviljar social- och hälsovårdsministeriet statliga forskningsmedel, speciellt för den kliniska forskningen. De har under 2000-talet minskat från 90 miljoner till 27 miljoner. Förutsättningarna för klinisk forskning med budgetmedel har alltså reducerats märkbart vid universiteten.
Samtidigt har grundforskningens finansiering ökat från 37 miljoner till 110 miljoner. Forskningen har klart riktat sig från klinisk forskning i riktning mot grundforskning. Det fältet är ju naturligtvis omfattande, och finansieringskällorna är många.
De utomstående källornas betydelse när det gäller att möjliggöra medicinsk forskning har ökat kontinuerligt; i dag har 62 % av forskningen utomstående finansiering. De centrala finansiärerna är Finlands Akademi och Business Finland, och på tredje plats kommer de inhemska stiftelserna. Deras andel håller på att öka.
Minskningen inom den kliniska forskningen och dess finansiering har lett till en utbredd oro inom läkarkåren. Det är lätt att instämma i oron när det gäller tandvård och munsjukdomar. Man ska dessutom minnas att den odontologiska grundforskningen skiljer sig från det övriga medicinska fältet. I sig är sjukdomarna i munnen sällan livshotande, trots att man ju har konstaterat ett samband mellan dem och många andra sjukdomar. Den odontologiska forskningen måste tävla om budgetanslagen som Finlands Akademi delar ut med medicinska grupper som forskar i allvarliga sjukdomar.
De odontologiska framgångarna i Akademins ansökningsprocess har varit anspråkslösa. Om man ansöker om finansiering genom Business Finland förutsätts det att man har en samarbetspartner inom industrin, och sådana finns det inte så många i Finland. Till skillnad från läget i många andra länder har vi inte medel som är öronmärkta för odontologin bland statsbudgetens forskningsanslag. Stiftelsernas stöd till den odontologiska forskningen, liksom till den medicinska forskningen, är alltså speciellt viktigt.
Apollonia och Odontologiska stiftelsen i Finland är, tillsammans med tandläkarorganisationernas gemensamma fond de enda betydelsefulla instanserna som koncentrerar sig på att finansiera odontologisk forskning. Utöver dem beviljar också Odontologiska Samfundet och några stiftelser och föreningar medel också för odontologisk forskning. Den finansiering man kan få genom stiftelserna är ändå begränsad, och ger snarast enskilda forskare en möjlighet att lösgöra sig några månader och ägna sig åt sin forskning. För att få mera omfattande finansiering måste forskare inom odontologins fält bilda nätverk med andra grupper som sysslar med grundforskning.
Den odontologiska kliniska forskningen, och den grundforskning som stöder den, borde ändå säkras ur odontologisk synvinkel. När det gäller odontologins utveckling är det en av hörnstenarna. Det finns skäl att minnas, att om inte tandläkarna engagerar sig i odontologisk forskning, så gör nog ingen annan det heller. Lycka till, alla ni som är med och ansöker om odontologiska forskningsstipendier.
Timo Närhi
ordförande, Odontologiska stiftelsen i Finland,
professor, Åbo universitet