Årets Apollonia-symposium arrangerades i mitten av mars i Tammerfors, i en fin miljö i Tampere-talo (på svenska Tammerfors-huset). Finska Tandläkarsällskapet Apollonia ordnar symposiet för sina medlemmar, och man kunde igen lyssna på utländska och inhemska sakkunniga, och träffa kolleger. I år deltog sammanlagt över 1 400 personer, av vilka en del på distans. Som vanligt var också odontologie studerande från fjärde årskursen inbjudna. Det ordnades också en omfattande dentalutställning, där det fanns ett brett sortiment av både nya och traditionella material och redskap. Fredagen avslutades med en cocktailbjudning där man hade möjlighet att umgås, och där man delade ut stipendier till forskare.
Symposiets ämne var ”Dentala keramer – från teori till praktik”. Varför just keramer? Keramer är de vanligaste materialen som används till indirekta fyllningar och kronor, eller sådana som tillverkas utanför munnen. Också i rekommendationerna om god medicinsk praxis betonar man användningen av hållbara restaurationer, som ökar tandens livslängd.
De keramiska materialen är alldeles säkert de dentala material som har utvecklats mest under de senaste åren. Vid sidan av de traditionella glaskeramerna och porslinet har vi nu fått den kristallina keramen zirkonia, och ett antal olika hybridmaterial. Fördelarna med keramer är deras styrka och hållbarhet, och deras utmärkta estetiska egenskaper, vilket ju talar för användning av keramer till konstruktioner i framtandsområdet, men i kindtänder måste tandläkaren också kunna beakta de olika materialens begränsningar. Både när det gäller keramer och bondingmaterial är det av stor vikt att man vet hur man behandlar materialen. Dessutom måste man kunna välja rätt patienter på rent odontologiska grunder, så att man faktiskt med sådana fyllningar och kronor som tillverkas utanför munnen faktiskt uppnår en längre livslängd för tanden än med fyllningar som man gör direkt i tanden.
Med tjänsteutbudet inom hälso- och sjukvården avser man de hälsovårdstjänster som finansieras med offentliga medel. Enligt den rekommendation som Tjänsteutbudsrådet för hälso- och sjukvården (PALKO) publicerade i slutet av år 2021 hör tandfyllningar och kronor som tillverkas utanför munnen till tjänsteutbudet inom hälso- och sjukvården vid behandling av stora defekter, som omfattar minst tre tandytor, som ett likvärdigt alternativ till fyllningar och kronor gjorda av komposit.
Rekommendationens mål är, att man i landets olika delar erbjuder likvärdiga offentliga hälso- och sjukvårdstjänster. Vårdens kostnader har en betydelse när man planerar behandlingen, eftersom kostnaderna för patienten initialt blir högre om man väljer indirekt tillverkade fyllningar och kronor än om man väljer en plastfylling som görs i munnen. Tandläkaren måste kunna motivera valet för patienten, även om det blir dyrare än ett annat alternativ. Patienten måste också kunna lita på tandläkarens beslut, och att det ger patienten en effektiv och långvarig lösning.
Ritva Näpänkangas
Docent, specialisttandläkare (protetik och bettfysiologi)
Apollonia, informationsansvarig