På svenska

LedareBeslutsfattande nära människan

20.9.2024Henna Virtomaa
Henna Virtomaa. (Kuva: Juha Korhonen)

Vårt vardagsliv definieras av tjänster, livskraft och samhörighet. Nu har nedräkningen börjat. Vi börjar redan känna hur följande val närmar sig, eftersom vi i april för allra första gången har både kommunal- och välfärdsområdesval.

Kommunal- och välfärdsområdesvalet 2025 präglas av både förändring och kontinuitet. Då ska vi bedöma vi hur de nuvarande beslutsfattarna har lyckats med sitt uppdrag, och vilka förbättringar som skulle behövas. De innebär en möjlighet att lägga ut en ny kurs, enligt vilken kommuner och välfärdsområden ska utvecklas under de kommande åren. Både utmaningarna inom klimatpolitiken och den gröna omställningen syns ju också i lokalpolitiken. Kommuner och välfärdsområden måste hitta lösningar som förenar service, miljöansvar och ekonomisk hållbarhet. Vid valet 2025 väntar väljarna sig konkreta planer för hur man ska nå de målsättningarna.

Välfärdsområdena har etablerat sig som en del av den offentliga administrationen i landet, men samtidigt har frågan om deras funktionalitet och ekonomiska hållbarhet aktualiserats. Under den första valperioden har deras fullmäktige tvingats balansera mellan kostnadstryck och förväntningar. Valet år 2025 kommer att visa hur man har lyckats under de första åren, och vad som borde göras annorlunda.

Kommunalvalet är en fråga om lokal demokrati, och om hur man ska ordna alla kommunala tjänster. I många kommuner är det ekonomiska läget väldigt kärvt, och läget förvärras av att befolkningen blir äldre, och av flyttningsrörelsen. Beslutsfattarna i kommunerna måste hitta lösningar som fyller invånarnas behov, och som samtidigt bibehåller kommunernas livskraft. Det kräver beredskap att fatta svåra beslut, och att göra de rätta prioriteringarna.

Även om välfärdsområdena nu ansvarar för produktionen av hälso- och sjukvårdstjänster, står kommunerna ännu för många sådana områden som har betydelse för invånarnas hälsa, som t.ex. motion, miljöskydd, utbildning och socialsektorns tjänster. Kommunerna har en stor och mångfacetterad roll när det gäller att främa invånarnas hälsa, och deras effekt på invånarnas välbefinnande är betydande.

Hälso- och sjukvården är ett av de mest centrala av välfärdsområdenas alla ansvarsområden. Mun- och tandsjukdomarnas betydelse för medborgarnas välbefinnande är väldigt stor. Tandäkarna har en viktig roll när man utformar den regionala hälsovårdspolitiken. Att kandidera i valet ger en möjlighet att vara med om att försöka hitta lösningar på aktuella problem, och att säkerställa att välfärdsområdenas serviceutbud är högklassigt, att det är åtkomligt för alla, och att lösningarna är hållbara. I fullmäktige har man en unik möjlighet att påverka den egna hemkommunens utveckling, och att förbättra invånarnas välmående och livskvalitet.

Tandläkarförbundet fungerar som intressebevakare för sina medlemmar, och försöker påverka de hälsovårdspolitiska besluten. Målet är, att munhälsan och tandvården ska få den uppmärksamhet och de resurser de behöver. Förbundets roll inför valen är att påverka, att stödja kandidaterna och att ge sakkunnigutlåtanden. Bland förbundets centrala teman inför valen finns bl.a. tandvårdens finansiering och åtkomlighet, hälsofrämjandet, arbetsförhållanden och välbefinnande på arbetsplatserna, och en ständigt pågående utveckling inom tandläkaryrket.
När vi går till val nästa år besluter vi om frågor som hör till de allra viktigaste i vår vardag.

Henna Virtomaa
Tandläkarförbundets verksamhetsledare

Lue myös
Etsitkö näitä?