Post

PääkirjoitusSpännande höst inom intressebevakningen

3.10.2019

Statsminister Antti Rinnes regerings förslag till statsbudget för nästa år har fått beröm, men också kritik för att den är för stimulerande och generös i dagens läge, när de ekonomiska prognoserna har blivit mera pessimistiska. Förutom de åtgärder som ska att göra det möjligt att nå 75 procents sysselsättning, ger regeringen större resurser bland annat till utbildning och till hälso- och sjukvård. Universitetens och yrkeshögskolornas finansiering ökas med 60 miljoner euro, och till nästa år utlovas också 60 miljoner för att förbättra vårdgarantin.

Det återstår ännu att se, om tandvården får någon del av den utlovade summan. Statens ekonomi är bunden av kommunernas lagstadgade uppgifter. Om man alltså skärper kraven på vårdgarantin, måste man kunna anslå pengar till det i statsbudgeten. Därför har vårdgarantin, också om den inte alltid har fungerat som den ska, varit livsviktig för tandvården. Utan den skulle de kommunala resurserna för vår bransch för länge sedan ha minimerats, och anslagen skulle ha flyttats över till läkartjänster och annat motsvarande, där man har stipulerat sanktioner för överträdelser av de fastslagna tidsgränserna. Man ser hur betydelsefulla tidsgränserna är också på att man i många kommuner har uppfyllt kraven genom att hänvisa patienter till privatmottagningar med hjälp av avtal om köpta tjänster eller med servicesedlar.

Tandläkarförbundets budskap var, både inför riksdagsvalet och under förhandlingarna om regeringsprogrammet, att det förutom en tillfällig höjning av sjukförsäkringsersättningarna också behövs ändringar i vårdgarantin. I en betydande del av kommunerna kan man redan få vård inom tre månader, men det är ännu ett problem att behandlingarna drar ut på tiden, och att man inte får dem färdiga.

Underbudgeteringen, som har pågått i flera år, syns också i de ännu inte publicerade resultaten i den femte undersökningen av tandläkarnas välbefinnande, som Arbetshälsoinstitutet utfört. Stressen och utbrändheten har ökat avsevärt, speciellt bland tandläkarna inom den offentliga sektorn. Orsakerna är arbetsmängden och de många krav arbetet ställer, och datasystem som inte fungerar.

När man äntligen tänker satsa på bashälsovården, måste en del av medlen styras till en utveckling av tandvården. Man behöver inte få vård inom sju dagar – tre veckor räcker, men det behövs lagstiftning om att vården ska förverkligas inom en rimlig tid. Annars ökar skärpta bestämmelser om tillgången på vård bara belastningen ännu mera.

Det finns också andra intressanta saker för tandläkarna att vänta på under hösten och nästa år. Regeringen fortsätter beredningen av social- och hälsovårdsreformen. Arbetet är till största delen baserat på den förra regeringens förslag – men utan den omfattande valfriheten. Vi väntar ännu på att få se hur man ska koppla in privatsektorns tjänster, som ju har en central position också inom tandvården. Man har lovat att man ska komma ut med en utredning om flerkanalsfinansieringen och om Helsingforsregionens social- och hälsovårdsmodell, det är ju två frågor som har väckt kraftig debatt. Båda lösningarna inverkar ju kraftigt också på tandvården.

Vi har inte bara intressebevakning framför oss, utan också en arbetsmarknadshöst. Läkarkartellen och KT Kommunalarbetsgivarna förhandlar redan om ett nytt Läkaravtal, trots att det nuvarande avtalet gäller till mars 2020. Det finns viktiga frågor på agendan, gällande arbetstiden, hur den fördelas, jourer och löner. Förhandlingarna och överenskommelserna kräver tid. En del avtal, bl.a. inom industrin, löper ut redan på hösten. De andra branscherna följer noga med hur man vid de förhandlingarna lyckas nå avtal som förändrar de nuvarande s.k. kiky-timmarna (en specifik överenskommelse som gäller förbättrande av konkurrenskraften).

Inom Tandläkarförbundet planerar man för närvarande åtgärder som ska omsätta den nya strategin som fullmäktige har godkänt i praktiken. Under den processen har det blivit klart, att man måste satsa ännu mera än förr på intressebevakningen för de olika medlemsgrupperna, lobbyverksamhet för hela branschen och kommunikation. Det arbetet kommer att ledas av den nya verksamhetsledaren. Arbetet med att välja en ny verksamhetsledare pågår när detta skrivs.

Lue myös
Etsitkö näitä?