Mitt andra och sista år som Apollonias ordförande visade sig bli helt annorlunda än någon av oss kunde ha föreställt sig. Apollonia har, liksom hela världen, ställts inför en mängd nya situationer.
Vi har varit tvungna att se över hela vår verksamhet. Det har gällt små, alldagliga saker lika väl som Apollonias kärnverksamhet, att erbjuda fortbildning. Och det är egentligen väldigt bra.
Nu vet vi redan att de historiska, virtuella tandläkardagarna hade väldigt många deltagare, flera än man kunde föreställa sig i förväg. Det visar att yrkeskåren har en hög motivation att hålla sig ajour med utvecklingen och att fortbilda sig också under dessa tider som avviker så smått från det normala. Det visar också, att man både bland tandläkarna och på ledningsnivå inser att yrket är så krävande att man hela tiden måste utveckla sina kunskaper. Om man inte gör det, kommer det att inverka på patientsäkerheten, och till slut också på befolkningens hälsa. Det inverkar också på personalens välbefinnande, och det påverkar i sin tur fort också effektiviteten och kostnaderna. Det är svårt att tänka sig en anställd som ur arbetsgivarens synvinkel blir dyrare än en som inte kan sitt jobb.
Det att vi har tvingats hitta alternativa lösningar under den rådande krisen betyder inte att vi återgår till gamla verksamhetssätt när krisen är över. Vi måste – eller snarare: vi får – fortsätta att utveckla nya typer av fortbildning och nya sätt att lära sig. Också det kommer at kräva förståelse av både tandläkare och ledning.
Men hur ska det göras? Att skapa nytt kräver utrymme, och det borde vi kunna hitta mitt i vardagens stök. Det kräver inte nödvändigtvis alltid så mycket yttre resurser, tid eller pengar. Det viktiga är, att de som planerar fortbildningen och de som ska ta emot den ger sig lov att inspireras och att kasta sig in i den nyskapande processen. Bara om man prövar nya saker kan man komma till alldeles nya resultat.
Att lära sig en ny färdighet eller ett nytt sätt att göra saker ger hjärnan något nytt att jobba med: nya erfarenheter och nytt kunnande. Lägg märke till de nya upplevelserna, och njut av dem. Utnyttja nätverk och skapa nya, sök upp nya diskussioner, och låt tankeutbytet skapa nya resultat. På det sättet kan man lära sig på överraskande sätt, och få byggnadsmaterial för sin egen läroprocess och för att lära andra. Kom ihåg att också söka dig till trevliga miljöer, att koppla av och att ge dina tankar utrymme och tid. Ibland lönar det sig att söka sig utanför sin egen bekvämlighetssfär och delta i fortbildning – t.ex. Apollonias webbinarium om något ämne som känns obekant eller nytt, eller som man redan börjat glömma.
Kunnande innebär också flexibilitet och reaktioner på nya situationer. I det sammanhanget kan det vara lämpligt att också överväga nya former av samarbete mellan tandläkarorganisationerna. Det kunde hjälpa till att integrera odontologin allt tydligare i den allmänna medicinen och i hälso- och sjukvården på basnivå. Det skulle äntligen göra det möjligt att koncentrera verksamheten mera på hälsofrämjande i stället för reparativ vård. Eftersom yrkeskåren och utbildningsvolymen är rätt små lönar det sig att slå sig samman. Också när man samarbetar är det ändå viktigt att se till att de värdefulla kärnverksamheterna bevaras. För Apollonias del är det fråga om att erbjuda medlemmarna högklassig fortbildning och att stödja den odontologiska forskningen.
Vi kan inte påverka koronakrisen eller andra, framtida kriser, men vi ka påverka vårt eget sätt att tänka och handla. Nu får och kan man låta sig inspireras.