När vi talar om sårbarhet går vår tanke ofta till patienterna. Vid diskussionerna under Tandläkarförbundets Etikdag nyligen kom också tandläkarnas egen sårbarhet fram – både den professionella och den personliga sårbarheten.
Det finns ögonblick i vårt arbete då förväntningen att vi ska ha de rätta kunskaperna och att vi alltid ska fatta de rätta besluten kan kännas tung. Samtidigt kan sårbarheten vara en källa till styrka: om tandläkaren visar sin egen mänskliga sida, kan det leda till att patienten får ett större förtroende och en större känsla av närhet. Det är fortfarande ovanligt att man visar sårbarhet, rädslor och transparens i fråga om misstag i arbetsgemenskapen, trots att det väl kunde ge styrka och stödja den professionella utvecklingen.
Etikdagen arrangerades i år för första gången som ett avgiftsfritt webbinarium. Det aktuella ämnet, Sårbarhetens många ansikten, lockade en rekordstor publik. Sårbarheten är en del av vardagen både för våra patienter och för tandläkarna.
Professor Veikko Launis från Åbo universitet fungerade som ordförande. Han har studerat sårbarheten ur den medicinska etikens perspektiv. Det är fråga om ett viktigt begrepp, men det är svårt att definiera det på ett lättfattligt sätt som man också skulle ha praktisk nytta av. Enligt Launis kan sårbarheten manifestera sig på många olika plan: emotionellt, socialt, fysiskt eller psykiskt. Det kan vara en egenskap hos en individ eller en grupp. Den blir verklighet när en person eller en grupp möter ett handlande som är skadligt för personen eller gruppen i fråga.
Rusmedelsombudsman Tuula Sillanpää och erfarenhetsexperten Hanna Pirttilahti betonade i sina anföranden hur viktigt det är att patienten upplever att hon eller han bemöts med respekt.
I synnerhet för den som missbrukar rusmedel kan positiva erfarenheter av bemötandet inom hälso- och sjukvården ha en avgörande betydelse, och uppmuntra till att söka vård på nytt. Rädslan för ett fördömande bemötande kan vara ett hinder när det gäller att söka hjälp.
Odont.lic. Kirsi Boström lyfte fram hur man möter handikappade inom tandvården. Liksom alla andra har de ett behov av att bli hörda och förstådda. Vården kräver inte bara tålamod och yrkeskunskap, utan också ett mottagligt hjärta. Boström sammanfattade målen för en lyckad vård på ett träffande sätt: ”En nöjd patient och en nöjd följeslagare går från mottagningen, och tandläkaren är en erfarenhet rikare”. Alla har fått en värdefull erfarenhet.
Najma Yusuf, nat. kand., läkare under specialisering i akutmedicin och utbildare inom antirasism, betonade betydelsen av jämlik vård. Hon påminde om att rasism inte bara är en fråga om enskilda människors attityder, utan något strukturellt och systemiskt. Varje tandläkare har ett ansvar för att alla behandlas jämlikt inom tandvården, oberoende av bakgrund. Det innebär aktiva åtgärder och en kritisk analys av de egna attityderna.
Etikdagen väckte en mängd tankar hos åhörarna, och lämnade kvar mycket att tänka på. Sårbarheten är något som förenar oss alla – både som patienter och som tandläkare. Vi blev påminda om att människan står i centrum för vårt arbete. När en tandläkare möter sin patient med empati och öppenhet är det inte bara en fråga om god vård, utan också om en etiskt hållbar verksamhet. Dagens budskap kan sammanfattas med några ord: från en människa till en annan.
Anna Chainier
Tandläkarförbundets sakkunnigtandläkare