Detta skrivs dagen då kandidatlistorna för det kommande välfärdsområdes- och kommunalvalet ska lämnas in. Det tycks finnas ett tiotal kandiderande tandläkare. Kombinationen av välfärdsområdes- och kommunalval är historisk, och historiskt är också läget i vilket valet sker, när det händer så omstörtande saker
på så kort tid inom utrikes- och säkerhetspolitiken.
Det kombinerade valet ger oss inte bara en möjlighet att påverka, utan väcker också tankar om vad man egentligen menar med ett välfärdssamhälle. Det är viktigt att man kan hålla landet livskraftigt, och att man kan se till att den åldrande befolkningen mår bra. Men hur ska man välja representanter som inte bara följer de allmänt uppdragna linjerna, utan kan fatta beslut som beaktar regionala särdrag och behov. Valkampanjerna kan visserligen innehålla lovande visioner och stora ord, men vi måste ju bedöma kandidaterna utgående från deras förmåga att lyssna, och att verka för regionens invånare. Hur tänker kandidaten främja vardagen i just denna kommun eller inom detta välfärdsområde? Har den kandidaten konkreta planer och praktiska lösningar – eller är allt bara vacker retorik? Kandidaten är väl beredd att arbeta också för tandvården och munhälsan?
Jag råkade nyligen sitta vid samma bord som en kommunalvalskandidat. Jag frågade hur valförberedelserna artade sig, och fick svaret att valkompasserna på nätet är det man främst koncentrerar sig på. Många som söker en lämplig kandidat hittar någon att rösta på utan föregående personlig kontakt. Knappast håller väl valkompasserna ändå på att ersätta det traditionella valarbetet ute på gator och torg. De är ett av många viktiga redskap, och de gör det lättare att snabbt få en överblick, men de kan inte ersätta ett mera djupgående studium av partier och kandidater som ställer upp i valet. Själva beslutet vem man röstar på är ju sist och slutligen väldigt personligt.
Regionalt är Finland väldigt mångfacetterat. Kommunerna och välfärdsområdena är olika, både när det gäller livskraft, befolkningsutveckling, sjuklighet och ekonomi. De regionala skillnaderna framgår inte bara inom de ovan nämnda områdena, utan de gäller också kultur, sociala förhållanden och miljösynpunkter. Kommunalpolitiken och de regionala besluten inverkar på allas vardag. Hur ska man fördela resurserna, och vilken service är viktigast? Det är ju inte heller bara en fråga om vad som händer i dag, utan också om att hurdant arv vi lämnar till kommande generationer. Inom kommuner och välfärdsområden behövs åtgärder för att främja tandvården. Det betyder till exempel, att vi måste bestämma hur tjänsterna kan riktas speciellt till de grupper som är mest utsatta, som till exempel äldre och låginkomsttagare. Och hur ska vi främja användandet av distansmottagningar och digitala rådgivande tjänster på ett sådant sätt att de blir tillgängliga för alla?
Kostnaderna för tandvården och vården av orala sjukdomar utgör bara en liten del av social- och hälsovårdens totalkostnader. Ur invånarnas synpunkt är de i alla fall en viktig del av helheten. Vi kan vara stolta över att förbundets valteman är aktuella längre än bara över en regeringsperiod, på samma sätt som miljö- och säkerhetsfrågorna. Den orala hälsan påverkar den allmänna hälsan, och vice versa. Välfärdsområdena ansvarar för alla åldersgruppers tandvårdstjänster. De offentliga och de privata tjänsterna kompletterar varandra. Vi som arbetar inom professionen måste påminna beslutsfattarna om att investeringar inom hälso- och sjukvården inte bara är en folkhälsofråga, utan också en ekonomiskt hållbar lösning.
Henna Virtomaa
Tandläkarförbundets verksamhetsledare