Pääministeri Antti Rinteen hallituksen ensi vuoden budjettiesitystä on kiitelty, mutta myös moitittu liian elvyttäväksi ja runsaskätiseksi nyt, kun talouden ennusteet ovat kääntyneet pessimistiseen suuntaan. 75 prosentin työllisyysasteeseen tähtäävien toimien lisäksi hallitus on ohjaamassa lisää resursseja muun muassa koulutukseen ja terveydenhuoltoon. Yliopistojen ja ammattikorkeakoulujen perusrahoitusta lisätään 60 miljoonalla eurolla, ja ensi vuodelle on luvassa niin ikään 60 miljoonaa euroa hoitotakuun kiristämiseen.

Statsminister Antti Rinnes regerings förslag till statsbudget för nästa år har fått beröm, men också kritik för att den är för stimulerande och generös i dagens läge, när de ekonomiska prognoserna har blivit mera pessimistiska. Förutom de åtgärder som ska att göra det möjligt att nå 75 procents sysselsättning, ger regeringen större resurser bland annat till utbildning och till hälso- och sjukvård. Universitetens och yrkeshögskolornas finansiering ökas med 60 miljoner euro, och till nästa år utlovas också 60 miljoner för att förbättra vårdgarantin.

Tandvården har alltid producerat data och siffror. Det har betytt åtminstone begränsade uppgifter om tandstatus, faktureringsuppgifter och arbetstidsbokföring. Nu är möjligheterna att dokumentera hälso- och sjukvården på en helt annan nivå.

Tietoa ja lukuja suun terveydenhuollossa on syntynyt aina. Vähimmillään se on tarkoittanut suppeita hammasstatustietoja, toimenpiteiden laskutustietoja ja tehtyjä työtunteja. Nykyään mahdollisuudet kuvata terveydenhuoltoa ovat aivan toisella tasolla.

De antimikrobiella läkemedlen är en av de viktigaste upptäckterna i medicinens historia, men mikrobernas resistens mot läkemedlen har nu utvecklats till ett allvarligt globalt hot mot människans hälsa och välfärd (1). Resistensen gör det svårare att bekämpa infektioner, gör behandlingarna längre och ökar dödligheten. Vårdkostnaderna stiger när behandlingarna kräver längre tid, och när behovet att isolera patienter ökar. När antalet sjukdomsfall bland befolkningen ökar påverkar det produktiviteten, och på det sättet har det också betydande ekonomiska följder. Resistensen mot antimikrobiella mediciner har lyfts fram av World Economic Forum som ett av de 20 viktigaste hoten inför framtiden (2).

Mikrobilääkkeet ovat yksi tärkeimmistä keksinnöistä lääketieteen historiassa. Mikrobien vastustuskyky lääkkeitä kohtaan eli mikrobilääkeresistenssi on kuitenkin kehittynyt vakavaksi maailmanlaajuiseksi uhkaksi ihmisten terveydelle ja hyvinvoinnille (1).