Tandläkarförbundets fullmäktige höll sitt vårmöte i maj, och hade enligt fullmäktiges ordförande Pirkko Grönroos bara ett ärende på agendan – framtiden. Förbundets pågående strategiperiod slutar i år, och förändringarna i förbundets verksamhetsmiljö förutsätter nu att man ska göra upp en ny typ av strategi för att styra verksamheten.
Arbetet med den nya strategin påbörjades för ett drygt år sedan med en analys av verksamhetsmiljön. Trots att den är begränsad ger den översikt över förra årets verksamhet som följer en bild av det mångfacetterade fält där förbundet verkar. Det är förändringar i detta fält som vi försöker förbereda oss inför genom vårt arbete med strategin (man kan läsa hela årsberättelsen på förbundets webbplats).
Under år 2018 utgjorde fortfarande social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen centrum i rikspolitiken. De politiska partierna kunde klart delas upp i två grupper: de som stödde reformen och de som motsatte sig dem. Regeringen gjorde de förändringar i lagpaketet som riksdagens grundlagsutskott krävde, och sköt upp reformen. Tandläkarförbundets lobbningsarbete gick ut på att betona att det är mycket viktigt att bygga upp ett system som ger hela befolkningen tillräckliga och prismässigt överkomliga tandvårdstjänster. För att förverkliga det måste man säkra en mångsidig tjänsteproduktion och göra det möjligt för olika stora tandläkarmottagningar att fungera. Samtidigt betonade vi mycket starkt att munhälsan är en väsentlig del av människans hälsa och välmående.
I samband med social- och hälsovårdsreformen kunde man vänta sig betydande förändringar i alla tandläkargruppers arbete och arbetsmiljö. Förbundet erbjöd utbildning och information för att göra det enklare att förbereda sig för vad som skulle komma. Vi utnyttjade våra besök hos lokalavdelningarna på fältet och aktiv information både i Tandläkartidningen, i Förbundets nyhetsbrev och på förbundets hemsidors ”Suu ja sote” -avdelning. Läkarnas, tandläkarnas och veterinärernas gemensamma Läkaravtal nådde 25 års ålder.
De berörda förbundens samarbetsorganisation Läkarkartellen nådde under verksamhetsåret ett förhandlingsresultat om ett nytt Läkaravtal, och också det första kollektivavtalet med ett företag, Mehiläinen Länsi-Pohja Oy. Vid universiteten tvingades man till en ett dygns arbetskonflikt innan man nådde ett förhandlingsresultat.
Efterfrågan på privat tandvård minskade, samtidigt som det ofta var överfullt vid hälsocentralerna. Man kunde anta att den minskade efterfrågan berodde på att man tidigare hade skurit ned sjukförsäkringsersättningarna, och att medborgarna hade felaktiga förväntningar på hälsovårdsreformen. Den minskande efterfrågan ledde också till ett ökat behov av rådgivning för förbundets medlemmar. Tandläkarförbundet försökte också få till stånd en förändring av skattemyndigheternas överraskande beslut om mervärdesskatt på bettskenor.
Under verksamhetsåret 2018 startade förbundet ett projekt som går ut på att förbereda sig inför förändringarna inom tandläkarnas arbete och inom arbetsmarknaden. Vi kallade in experter till en framtidstankesmedja i anslutning till detta, för att diskutera förändringar i behovet av tandläkare, tjänsteproduktion och tandläkarnas arbetes innehåll. Förbundets uppfattning är att man borde minska antalet studieplatser från nuvarande 185 per år till 160, så antalet tandläkare inte ökar för mycket.
Avsikten med strategin är att föra organisationen från en punkt till en annan, eller med andra ord förändra verksamheten så, att man har bättre förutsättningar att nå framgång i framtiden. Den nya strategins viktigaste mål är den bättre upplevelse medlemmarna har fått genom att verksamheten har blivit smidigare, förbundets allt starkare position som en central aktör inom tandvården, och en finansieringsmodell som säkrar lika tandvårdstjänster för alla. Utgående från de principerna påbörjar vi arbetet med att bygga upp förbundets nya verksamhetsmodell.