Ledaren i tidningen Journalisti (Journalisten) behandlade i nr. 11/2018 förhållandet mellan fackorganisationernas tidningar och utgivarorganisationerna: ”Vid många tidningar är det en vardaglig företeelse att balansera mellan journalism, information och kommunikation av olika slag, och redaktörerna måste hela tiden överväga vad de kan publicera, och när, så att de både följer de journalistiska kraven och utgivarens önskemål.” Bakgrunden till ledaren var de olika uppfattningarna tidningen Psykologi (Psykologen) och Psykologförbundets ledning hade när det gällde tidningens innehåll: chefredaktören stödde åsikten att tidningen skulle baseras på journalistiska principer, samtidigt som förbundets ledning hade en egen syn på innehållet.
Enligt de journalistiska direktiven ska besluten som gäller informationen i media fattas på journalistiska grunder, och man får under inga omständigheter överlåta den beslutsrätten till någon utanför redaktionen. Direktiven förpliktar en inte att vara neutral, men de förpliktar till ansvarsfullhet och sanningsenlighet.
Tandläkarförbundet och Tandläkartidningen, som förbundet ger ut, eftersträvar båda tandläkarnas och tandvårdens bästa. Ibland förekommer det olika åsikter om hur man ska behandla vissa ärenden i tidningen, och vilka ärenden som ska behandlas, men lyckligtvis händer det sällan. Tandläkartidningen kan – och bör – också publicera åsikter som avviker från Tandläkarförbundets. Jag tror att våra läsare uppskattar tidningens självständighet, och möjligheten att föra fram olika åsikter.
Tandläkartidningen kan också behandla svåra frågor som det finns olika åsikter om inom tandläkarkåren. Färska exempel på sådana är artiklarna om membranortodonti (9/2018) och överbehandling (11/2018). Huvudnyhetsartikeln i den här tidningen behandlar hälsofrämjande. Också här finns olika åsikter: ska Tandläkarförbundet använda sina resurser till sådant, borde man inte koncentrera sig på facklig intressebevakning? Om skriverierna i tidningen väcker positiva eller negativa känslor kan man avreagera sig genom att skriva till insändarspalten Puheenvuoro. Om det finns rena sakfel i texterna korrigerar vi dem gärna.
I nummer 10/2018 av Tandläkartidningen presenterades resultaten av en undersökning som Taloustutkimus Oy gjorde bland Tandläkarförbundets medlemmar på uppdrag av förbundet. En del av undersökningen gällde medlemmarnas erfarenheter och åsikter beträffande förbundets informationsverksamhet.
Av de svarsalternativ som gavs var de ämnen som man följde aktivast ”kliniska frågor och andra yrkesrelaterade ämnen” och ”social- och hälsovårdsreformens och landskapsreformens inverkan på tandvården”. Även om majoriteten av de som svarade ansåg att förbundet skötte informationen åtminstone relativt bra, lyftes det ändå fram väldigt varierande ämnen som man ville ha bättre information om.
Tandläkartidningen och förbundets nyhetsbrev, som kompletterar varandra, är Tandläkarförbundets viktigaste informationskanaler. Kliniska ämnesområden hoppas man i första hand att ska behandlas i Tandläkartidningen. Även om undersökningen var beställd av Tandläkarförbundet innehöll svaren också önskemål som gällde tidningens vetenskapliga innehåll som Apollonia ansvarar för. Det är helt naturligt, eftersom vi ger ut tidningen tillsammans, och organisationernas medlemskår i huvudsak består av samma personer.
Här vill jag förmedla kollegernas önskemål till våra forskare och specialister: skriv artiklar och inlägg i Tandläkartidningen. De vetenskapliga artiklarna och fallrapporterna är tidningens mest lästa innehåll. Samtidigt kan det finnas möjligheter att få mera omfattande publicitet, eftersom vår vetenskapliga redaktion också kan erbjuda artiklar för publicering i de andra nordiska tandläkartidningarna.
Tandläkartidningen placerade sig högt på listan över de viktigaste orsakerna att vara medlem i Tandläkarförbundet. Det var också glädjande att många nämnde att de också i framtiden ville ha Tandläkartidningen som en del av sitt medlemskap i förbundet.