Det mänskliga sinnet fascineras av tanken på framtiden – det skulle ju vara intressant att veta vad som ligger framför oss. Enligt framtidsforskarna kommer megatrenderna inom medicinen att vara bl.a. digitalisering, ett ökande antal äldre och en ökande autonomi för befolkningen. Digitala tjänster och artificiell intelligens, ofta bara kallad AI, kommer att göra att patienterna vet allt mera om sjukdomar och hur man behandlar dem, och det kommer att förändra läkarnas arbete.
Artificiell intelligens kan användas t.ex. till olika tjänster, för diagnostik och som hjälpmedel när man fattar beslut, men den kan inte fatta etiska eller moraliska beslut. Det behövs ändå en läkare för att möta patienten och för att välja behandling tillsammans med patienten – i fråga om interaktion överträffar människan ännu maskinen.
Digitaliseringen kommer också att förändra tandvården. Gemensamma datasystem förenklar vården, när det blir lättare att få tillgång till patientens bakgrundsuppgifter och tidigare vård. Digitala röntgenbilder och bilder tagna med munkamera har redan gjort distanskonsultationer över nätet möjliga, också om det fortfarande är gaska ovanligt att man utnyttjar den möjligheten. Kanske social- och hälsovårdsreformen för med sig en förändring, när landskapen ordnar både bas- och specialistvården. Om man ska kunna öka den typen av konsultationer betyder det visserligen också att man måste öka antalet specialisttandläkare.
Digitala avtryckssystem och fräsar används redan inom den reparativa vården, och gör det möjligt att göra konstruktioner som är hållbarare än om man använde komposit. Kommer extraoralt tillverkade fyllningar att ersätta fyllningar gjorda i munnen? Om man vill åstadkomma det måste man minska skillnaden i priset patienten betalar för de olika slagen av fyllningar. Man kan ju resonera så, att de extraorala fyllningarna håller längre, och att det därför lönar sig att betala mera för dem, men för största delen av befolkningen är det avgörande hur mycket det kostar när fyllningen ska göras.
Skulle reparativ vård och implantat bli onödiga om man kunde odla nya tänder med hjälp av tillväxtfaktorer och stamceller? Vem skulle ha tillgång till den typen av behandling, skulle kanske skillnaderna i tandhälsa mellan olika socialgrupper, som redan nu är stora, bli ännu större?
Framtidens mediciner kommer att inverka på precis den åkomma man vill behandla, och därför kommer de att ha färre bieffekter, som t.ex. muntorrhet hos äldre patienter. Biopsier av vävnadsvätska, som kan göras direkt i tandläkarstolen, betyder nya möjligheter för diagnostiken – bl.a. parodontologiska test finns redan.
Kanske vi får ett vaccin mot den vanligaste orsaken till karies? Skulle vaccinet betyda att man inte längre behövde kostrådgivning och borstningsundervisning? Förutom Streptococcus mutans förorsakar ju också övriga sackarolytiska bakterier karies, och när det gäller tandköttssjukdomar finns det inte något inom synhåll som skulle göra tandborsten överflödig. Kostrådgivning kommer vi att också behöva för att förebygga utmaningarna inom allmänhälsan – övervikt och diabetes. Digitaliseringen kommer lyckligtvis att medföra nya metoder för egenvård och uppföljning.
Inom tandvården har mängden publicerad information ökat explosionsartat. Forskarna har problem med att följa med artiklar inom sina egna specialområden, och för kliniker är situationen snarast omöjlig. Vi behöver en pålitlig instans som håller oss informerade, och som skiljer vetenskap från vidskepelse – som t.ex. den pågående diskussionen om silvervatten. För närvarande är denna pålitliga instans rekommendationerna om god medicinsk praxis – som kämpar för att hitta finansiering. Också i framtiden måste man göra sammandrag av den växande mängden verifierad kunskap, där man beskriver hur man ska behandla patienter. Kanske man kan få hjälp av artificiell intelligens också här?
Det finns många frågor, och få svar – det är svårt att se in i framtiden. Läkare och tandläkare kommer man i alla fall att behöva också då. För att hänvisa till ett gammalt talesätt: digitaliseringen och den artificiella intelligensen ger oss många nya möjligheter – men innebär också en mängd nya risker.