Skulle vi behöva en ny specialitet inom odontologin – oralmedicin? Och borde man göra om de olika tyngdpunktsområdena inom specialområdet klinisk tandvård till egna, separata specialområden?
Kunde man påbörja specialistutbildningen genast efter att man avlagt grundexamen, i stället för att som nu samla på sig klinisk erfarenhet under två år? Man redde ut tandläkarnas inställning till de stora huvudfrågorna i april, som stöd för det arbete en underavdelning inom koordinationsutskottet för specialistutbildningen gör gällande specialistutbildningens riktlinjer.
Under de senaste åren har specialistutbildningen för både läkare och tandläkare utvecklats på många sätt. En sådan förändring var att man övergick till ett nationellt ansöknings- och urvalsförfarande och till kunskapsbaserad utbildning. Utvecklingsarbetet pågår fortfarande. Vid social- och hälsovårdsministeriet finns det ett koordineringsutskott som ansvarar för specialistutbildningen och dess utveckling. Inom utskottet finns alla de centrala aktörer som deltar i utbildningen representerade. Till utskottets uppgifter hör bl.a. att komma med initiativ och göra upp utlåtanden och rekommendationer i frågor som berör utbildningen, att samla och förmedla information om dess utveckling internationellt, och att föra fram förändringsbehov inom lagstiftningen kring utbildningen. För närvarande håller koordineringsutskottet på med att uppdatera specialistutbildningens åtgärdsprogram inför perioden 2022 – 2025.
Arbetet sker i tre underavdelningar: valet av studerande och styrningen av den numerära omfattningen, finansieringen och den strukturella styrningen, och utbildningens innehåll och kvalitet. Förutom underavdelningarna har man bildat egna arbetsgrupper för behovsanalys och finansieringsutredning. Specialisttandläkarutbildningen finns med i alla dessa arbetsgruppers arbete.
Koordineringsutskottet har bildat en egen arbetsgrupp för att reda ut vilka speciella särdrag som berör tandvården. Den ska ta ställning till en möjlig reform av utbildningen ur lagstiftningens synvinkel. En annan separat, nybildad arbetsgrupp behandlar specialistutbildningen i mun- och käkkirurgi, som man kan gå igenom antingen utgående från en tandläkar- eller en läkarutbildning. Det har förts en livlig diskussion inom branschen om utbildningens examenskrav och innehåll redan i ett par decennier. Den arbetsgruppens uppgift är att reda ut utbildningens förlopp både för den som utgår från en tandläkarexamen och den som har en läkarexamen, och om man eventuellt kunde förenhetliga specialistläkarexamens odontologiska innehåll och specialisttandläkarexamens medicinska innehåll. Arbetsgruppen beaktar de krav EU-direktivet medför i sitt arbete.
Man strävar efter att reformen ska leda till att allt löper smidigare för dem som genomgår specialistutbildningen, och att den kvalitativt ska motsvara befolkningens behov. Inom tandvården är det också viktigt att öka utbildningens volym; man måste öka antalet utexaminerade specialisttandläkare.
Nora Savanheimo
Ordförande för arbetsgruppen för utredning av en reform av de odontologiska specialiteterna och specialistutbildningen och för den underställda arbetsgruppen för mun- och käkkirurgi;
Tandläkarförbundets viceverksamhetsledare
Ledare, Tandläkartidning 6/2022