År 2012, i början av min ordförandeperiod, slog förbundet fast sin strategi fram till år 2020. Den strategin har styrt förbundets verksamhet under de svåra tider, då Finland har präglats av en ohållbar offentlig ekonomi och ett svårt konjunkturläge. Under min period som ordförande har social- och hälsovårdsreformen, allmänt kallad sote-reformen enligt de finskspråkiga benämningarna, varit dominerande. Man behöver inte vara speciellt bra på att spå framtiden för att inse att arbetet med att påverka besluten kommer att fortsätta också under nästa ordförandes tid, så att reformerna kan förverkligas.
Landets regeringar, både den nuvarande och den förra, har gjort upp modeller för hur social- och hälsovårdens strukturer ska förnyas. Det finns ett brett samförstånd om att reformen är nödvändig, och också om målsättningarna, men det politiska fältet är delat när det gäller förverkligandet. Lagförslagen som definierar sote- och landskapsreformen publicerades i augusti, men i praktiken är mycket ännu helt öppet. Tandläkarförbundet har arbetat hårt för att tandvårdstjänsterna ska hållas kvar bland de social- och hälsovårdstjänster som samhället ordnar och stöder. Vårt starka budskap är, att munhälsan är en del av välbefinnandet och av den allmänna hälsan.
FÖRÄNDRINGARNA INOM tandvårdens joursystem och planerna på nationella datasystem, och de alltid lika aktuella utbildningsfrågorna, har också väckt diskussion bland medlemmarna under de senaste åren. Förbundet har betonat att jour som fungerar dygnet runt har stor betydelse när det gäller att definiera tandvårdens status, och förbundet har också framhållit att man bör hålla kvar enheterna för munsjukdomar vid alla centralsjukhus. Vad gäller it-planerna har Förbundet informerat medlemskåren och stött medlemmarna t.ex. genom att vara med i det s.k. eRespa-projektet, som hjälper den privata sektorn att ansluta sig till e-receptsystemet. Förbundet krävde också, att myndigheterna skulle skapa en möjlighet att skriva e-recept som var oberoende av patientdatabaserna.
En balanserad utveckling av antalet tandläkare och specialisttandläkare har varit, och är, ett av Förbundets centrala mål. Min uppfattning är, att man borde överföra tyngdpunkten från grundutbildningen till fortbildningen samtidigt som man ökar koordineringen av specialisttandläkarutbildningen. Förbundet bidrar till den praktiska, fördjupande praktiken som hör till grundutbildningen genom att upprätthålla en webbsida som innehåller gällande avtal och de lediga praktikplatser som finns tillgängliga.
DET NYA VALSÄTT som togs i bruk vid valet av fullmäktige är en betydande organisatorisk reform. Vid valet 2012 förnyade man valdistrikten och gjorde det lättare att ställa upp kandidater. Valsystemet, som visade sig fungera bra, var alltså i år i bruk för andra gången. Det aktiverade medlemmarna, både att ställa upp i valet och att rösta.
Digitaliseringen syns också i Förbundets verksamhet, så som tiden kräver. Vi har tagit i bruk nya elektroniska informations- och servicesystem både för medlemsdata och kontaktgrupper, och för information.
Många av de förändringar som nu finns inom synhåll kommer också att kräva att vi är innovativa och att vi kan förnya oss. Som ordförande har jag fått se betydelsen av nätverk och samarbete. Förbundets kanslis sakkunskap och lobbyarbete har en avgörande betydelse i vår organisation. Det målmedvetna arbete fullmäktige, styrelsen och utskotten utför för att sköta våra gemensamma ärenden är också oerhört viktigt.
Ingen intressebevakningsorganisation kan lyckas i sin verksamhet utan engagerade medlemmar och aktiv lokal verksamhet. Jag vill uppmuntra alla våra styrande organ att tillsammans sträva efter yrkeskårens bästa också under kommande år, och jag önskar er alla lycka och framgång.
Jag tackar hela mitt samarbetsnätverk för allt stöd och all uppmuntran. Jag har inte varit ensam när jag har skött mitt uppdrag. Också stödet jag har fått av min familj har varit viktigt för mig.
Sirpa Korhonen
Tandläkarförbundets ordförande 2012 – 2016