Vad tänker tandläkare på när de hör ordet arbetsfördelning? Många associerar säkert allra först till uppgiftsfördelningen mellan tandläkare, tandhygienister och tandskötare. Det finns de som ifrågasätter hela arbetsfördelningen, medan andra anser att den är nödvändig.
Tandläkarförbundet, Munhälsovårdens Fackförbund och Tehy (social- och hälsovårdens fackorganisation) har under åren gjort upp många gemensamma riktlinjer för en fungerande arbetsfördelning, senast under våren 2016. Samtidigt bestämde man sig för att samla ett täckande informationspaket på nätet (www.hammaslaakariliitto.fi/fi/tyoelama) om arbetsfördelningens principer, om lagstiftningen och om myndigheternas direktiv. Dessutom finns där exempel på beslut som övervakande myndigheter har fattat när det gäller hur man har genomfört arbetsfördelningen.
Om man utgår från en mängd enkäter och från arrangemangen på vissa arbetsplatser kan man se att det behövs information. Om man av någon orsak inte orkar eller hinner bekanta sig med informationen på nätet, har vi en kort sammanfattning här.
FÖRST MÅSTE man förstå vad arbetsfördelningen utgår från: fackpersonalens arbete baserar sig på vars och ens utbildning, erfarenhet och fackkunskap, och var och en ansvarar själv för sitt eget arbete. Utbildningen är den grund kunnandet baserar sig på. Om man överför arbetsuppgifter från en yrkesgrupp till en annan, uppdaterar man kunnandet med hjälp av fortbildning.
För det andra har patienterna rätt till en god och högklassig hälso- och sjukvård. I hälsovårdslagen står det att tjänsterna måste vara högklassiga, säkra och sakligt ordnade. Vården ska basera sig på en terapiplan. Enligt lagen om fackpersonal inom hälso- och sjukvården är det en tandläkare som ska fatta de beslut som rör en patients odontologiska undersökningar, diagnostik och behandling.
Klara journalanteckningar är nödvändiga för att man ska kunna ha en fungerande arbetsfördelning. Patienten har rätt att få veta vilken utbildning och titel den person har som behandlar honom eller henne.
För det tredje finns det en överordnad som har ansvaret för att personalen arbetar med uppgifter som motsvarar vars och ens utbildning och erfarenhet. Innan man genomför en ny arbetsfördelning måste man kontrollera och försäkra sig om att de personer som berörs verkligen har de kunskaper och den erfarenhet som krävs. Personer med samma titel och yrkesbenämning kan ha varierande kunskaper, beroende på var och när de har tagit sin examen. Om man inte försäkrar sig om att personalen har fått den fortbildning arbetet kräver kan man inte överföra arbetsuppgifter som inte har ingått i basutbildningen.
För det fjärde har arbetstagaren själv ansvaret för att utvärdera sitt eget kunnande och dess gränser. Varje arbetstagare ansvarar själv för vad hen gör eller lämnar ogjort. Man kan inte överföra det ansvaret på en överordnad eller på en annan arbetstagare. Varje arbetstagare måste fungera inom gränserna för sina egna arbetsuppgifter, sitt eget kunnande och sin egen förmåga. Redan när man planerar olika typer av arbetsfördelning är det viktigt att man berättar om ens egna kunskaper inte är tillräckliga för de planerade arbetsuppgifterna.
FÖR DET FEMTE måste man komma överens med personalen om nya typer av arbetsfördelning. Man måste t.ex. ha fungerande system för konsultationer, så att en tandläkare eller specialisttandläkare är tillgänglig för konsultationer i egenskap av teamledare.
För det sjätte måste man beakta lönefrågor när man omfördelar och utvidgar arbetsuppgifter, och vid behov måste man korrigera lönenivåerna så att de motsvarar de krav de nya arbetsuppgifterna medför. Enligt myndigheternas direktiv ska man avtala skriftligt om överföring av arbetsuppgifter.
Tandläkarförbundet, Munhälsovårdens Fackförbund och Tehy anser att arbetsfördelningen mellan de olika yrkesgrupperna inom tandvården är ett viktigt sätt att utnyttja de begränsade resurserna effektivt. Det måste alltid göras så, att man följer författning och myndighetsdirektiv, och utan att man riskerar patientsäkerheten. Då är också ansvarsfrågorna klara
Om man ska ändra på arbetsuppgifterna kräver det att alla i chefsposition har kunnande, helhetssyn och förmåga att lyssna, och att alla arbetstagare är flexibla och villiga att lära sig nytt.
Anja Eerola
Tandläkarförbundets vice verksamhetsledare