Rekommendationen om god medicinsk praxis inom rotfyllning, som publicerades i juni, är den nionde rekommendationen som behandlar ett odontologiskt delområde och som har sammanställts av Finska Läkarsällskapet Duodecim och Finska Tandläkarsällskapet Apollonia. Rekommendationerna är gjorda för att hjälpa klinikerna i vardagliga problemsituationer inom vården.  
Den vetenskapliga evidensen härstammar främst från kliniska patientfall, och är baserad på s.k. PICO-analys (patient group, intervention, control, outcome), eller kontrollerade undersökningar där man jämför nya eller alternativa behandlingsmetoder med de allmänt använda. Också om nationella och internationella behandlingsöversikter av det slaget, baserade på vetenskaplig evidens, är relativt allmänna, har de finländska rekommendationerna om god medicinsk praxis en betydande fördel ur klinikerns synpunkt: i dem strävar man efter att kunna ge behandlingsrekommendationer också om det är ont om jämförande kliniska studier eller om deras resultat är motsägande. Då baserar sig rekommendationen i sista hand på vad en arbetsgrupp bestående av sakkunniga inom området betraktar som god vård. I rekommendationerna anger man också evidensens styrka. I fråga om enskilda åtgärder kan den variera från mycket starkt stöd i forskningen till en rekommendation i huvudsak baserad på klinisk erfarenhet och kunskap.

Kesäkuussa julkaistu juurihoidon Käypä hoito -suositus on yhdeksäs Lääkäriseura Duodecimin ja Suomen Hammaslääkäriseura Apollonian yhteinen hoitosuositus hammaslääketieteen alalla. Käypä hoito -suosituksia tehdään auttamaan kliinikkoa arjen valinnoissa ja toimenpiteissä.
Näyttö perustuu ennen kaikkea kliinisiin potilastutkimuksiin ja pohjautuu ns. PICO-analyysiin (patient group, intervention, control, outcome), eli kontrolloituihin tutkimuksiin joissa verrataan uutta tai vaihtoehtoista hoitomuotoa yleisesti käytettyyn hoitoon. Vaikka tällaiseen näyttöön perustuvat kansalliset ja kansainväliset hoitokatsaukset ovatkin yleisiä, suomalaisilla Käypä hoito -suosituksilla on kliinikon kannalta yksi merkittävä etu: niissä pyritään antamaan hoito-ohjeita myös silloin, kun vertailevia kliinisiä tutkimuksia on vähän tai niiden tulokset ovat ristiriitaisia. Tällöin suositus perustuu viime kädessä alan asiantuntijoista koostuvan työryhmän näkemykseen hyvästä hoidosta. Suosituksessa myös kuvataan näytönaste sen vahvuuden mukaan, joka voi yksittäisen menetelmän kohdalla vaihdella erittäin vahvasta tutkimuksellisesta näytöstä pääosin kliiniseen kokemukseen ja osaamiseen nojaavaan suositukseen.

Antagligen kommer det historiska avtalet om förbättrad konkurrenskraft att undertecknas, bara Metallförbundets fullmäktige ännu godkänner det. Processen som statsminister Sipilä initierade för över ett år sedan fördes i hamn efter en mängd turer i långdansen.
Ambitionerna var stora och svåra att acceptera för fackföreningarna: sänkningen av enhetskostnaderna för arbetskraften, betydligt mindre löneförhöjningar än i konkurrerande länder under de närmaste åren och en förbättrad produktivitet. För Akava och förbunden som hör till Akava har det varit en aning lättare än för många andra att förstå hur regeringen försöker uppnå ett sätt att få Finlands ekonomi att växa igen. Ändå var det svårt för alla förbund och alla förhandlare att komma överens om en sänkning av medlemmarnas inkomstnivå och en ökning av arbetstiden. Också om man har beräknat att avtalet skapar tiotusentals arbetsplatser kommer det också i vissa branscher att medföra en minskning, eftersom man under en längre arbetstid kan producera mera tjänster.

Historiallinen kilpailukykysopimus allekirjoitettaneen, kunhan Metalliliiton valtuusto sen vielä hyväksyy. Pääministeri Sipilän yli vuosi sitten alullepanema prosessi saatiin maaliin monien vaiheiden jälkeen.
Sopimuksen tavoitteet olivat kunnianhimoisia ja työmarkkinakentälle vaikeita: yksikkötyökustannusten lasku, kilpailijamaita huomattavasti pienemmät palkankorotukset lähivuosille ja tuottavuuden paraneminen.
Akavan ja akavalaisten liittojen on ollut monia muita tahoja hieman helpompi ymmärtää hallituksen tavoitteet, joilla Suomi olisi määrä saada takaisin talouden kasvu-uralle. Silti sopiminen jäsenten ansioiden pienentämisestä ja työajan lisäämisestä oli vaikea pala kaikille liitoille ja neuvotteluista vastaaville.
Vaikka sopimuksen on laskettu synnyttävän kymmeniä tuhansia uusia työpaikkoja, se myös alasta riippuen syö niitä, kun lisääntyvällä työajalla pystytään tuottamaan enemmän palveluja.

Arbetet med att förnya social-och hälsovården har pågått i många år, men nu i vår har stämningen tätnat. Regeringen har dragit upp sina riktlinjer, som innebär 18 landskap som organiserar tjänsterna. Producenterna kan vara landskapens egna bolag eller privata aktörer av olika storlek. Statens styrning kommer att öka väsentligt – kommunerna kommer ju antagligen inte längre att ha någon roll inom hälsovårdsproduktionen.
Professor Mats Brommels arbetsgrupp, som har gjort en utredning om patienternas valfrihet, lämnade in en preliminär rapport i mars. I den skisserade man upp fyra olika alternativa sätt att erbjuda valfrihet. Avsikten är att publicera den slutliga rapporten i slutet av maj.
Enligt preliminära uppgifter baserar förslaget sig på en modell som ger medborgarna rätt att välja den social- och hälsovårdsstation de själva vill, och den skulle ha ett helhetsansvar för personens vård. Man skulle anmäla sig hos den utvalda basserviceproducenten, och den skulle sedan fungera som portvakt i förhållande till de övriga social- och hälsovårdstjänsterna.
Tjänsterna skulle produceras som en integrerad helhet, men skulle delvis förverkligas i en nätverksform.

Under gångna decennier har vi fått njuta av att Finland har varit ett föregångsland när det gällt barnens tandhälsa. Också om det inte syns i kommunernas statistik har det ända sedan början av 2000-talet hörts röster från fältet som har varit oroade över att barnen håller på att bli överkörda i tandvårdsreformer och krav på ekonomiska resultat. För att få veta hur det står till med barnens tänder i landet skulle vi absolut behöva en ny undersökning i stil med Hälsa 2000 och 2011 som skulle koncentrera sig på barn. Skolhälsoenkäterna ger värdefull information om hälsovanorna. Man borde förbättra intresset för skollunchen, öka tandborstningen två gånger om dagen, och minska småätandet under dagarna. I Finland har pojkarna visat upp sämre vanor än flickorna i alla åldersgrupper.