Hammaslääketieteen alan täydennyskoulutuksen vaikuttavuutta on haasteellista arvioida objektiivisesti, mutta ilmeisimmin alan koulutustilaisuuksissa on saatavilla runsaasti virikkeitä totuttujen työskentelytapojen muuttamiseen. Toimintatapojen muutosten merkitystä potilasturvallisuuden, potilaan terveyden tai vaikka hoitotiimin työhyvinvoinnin edistämisessä voi olla vaikea todentaa. Ei kuitenkaan tuntuisi perustellulta väittää, ettei täydennyskoulutuksella ole lainkaan vaikutusta ammattikuntamme jäsenten työskentelyyn.

När de stora årskullarna går i pension i Finland kommer flera specialisttandläkare och -läkare att lämna arbetslivet än vad det nuvarande fortbildningssystemet kan utbilda. Den brist som håller på att uppstå har man försökt kompensera genom att omstrukturera specialistutbildningen: man har infört ett nationellt ansökningssystem, och man ökar samarbetet mellan de olika utbildningsinrättningarna.

Suurten ikäluokkien siirtyminen eläkkeelle on johtamassa Suomessa tilanteeseen, jossa työelämästä poistuu enemmän erikoishammaslääkäreitä ja erikoislääkäreitä kuin nykymuotoinen koulutus pystyy tuottamaan. Syntymässä olevaan vajeeseen on pyritty vastaamaan muuttamalla erikoistumiskoulutuksen rakenteita siirtymällä valtakunnalliseen hakumenettelyyn ja tiivistämällä koulutusyksiköiden välistä yhteistyötä.

Vi har utbildat oss till tandläkare. Vi kan alldeles speciellt mycket om en liten del av människan, och vi kan placera in den delen i en helhet. Vi kan identifiera en sjukdom, och vi kan ge den vård patienterna behöver. Vi arbetar i olika miljöer, där vårt arbete kan vara allt mellan bastandvård och specialistvård, och från att planera vården för enstaka patienter till att organisera hälso- och sjukvård för hela befolkningen. Kommer det att vara så ända in i en avlägsen framtid, eller kommer också vi att få vår egen Uber som förändrar allting?

Olemme kouluttautuneet hammaslääkäreiksi, hallitsemme erityisen hyvin ihmisen yhden osa-alueen ja osaamme sijoittaa sen kokonaisuuteen, tunnistamme sairauden ja osaamme tarjota potilaalle tarpeellista hoitoa. Toimimme erilaisissa työpaikoissa, joissa työnkuva voi vaihdella perushammashoidosta erikoissairaanhoitoon ja yksittäisen potilaan hoidon suunnittelusta koko väestön suun terveydenhuollon organisointiin. Jatkuuko näin hamaan tulevaisuuteen vai tuleeko meillekin oma kaiken muuttava Uberimme?

Ledaren i tidningen Journalisti (Journalisten) behandlade i nr. 11/2018 förhållandet mellan fackorganisationernas tidningar och utgivarorganisationerna: ”Vid många tidningar är det en vardaglig företeelse att balansera mellan journalism, information och kommunikation av olika slag, och redaktörerna måste hela tiden överväga vad de kan publicera, och när, så att de både följer de journalistiska kraven och utgivarens önskemål.” Bakgrunden till ledaren var de olika uppfattningarna tidningen Psykologi (Psykologen) och Psykologförbundets ledning hade när det gällde tidningens innehåll: chefredaktören stödde åsikten att tidningen skulle baseras på journalistiska principer, samtidigt som förbundets ledning hade en egen syn på innehållet.